Waiting for the end

Jag ligger i soffan och tycker synd om mig själv. Verkligen döende framställer jag mig själv som. Men det är bara en vanlig förkylning som löper amok! Värre än så är det väl inte egentligen.

Jag borde verkligen packa upp min väska men jag tar nog det imorgon. Så tänkte jag igår också. Men imorgon tänkte jag vara effektiv. Måste förbi manpower och fixa intyget till träningskortet och sen även packa upp väskan. Kanske tvätta? Mer effektiv än så ska man inte vara när man är hemma från jobbet och är sjuk tycker jag.

Stackars lilla mig.